Hej på er, jag fick, i förra veckan, diagnosen paranoid schizofreni. Hade precis börjat vänja mig vid diagnosen vanföreställningssyndrom... Har träffat en bra överläkare som jag känner en viss tillit till. Han har tydligen studerat hela min journal (och den är inte kort om man säger så) inför att sätta diagnosen, och om jag förstått det hela rätt så kastar de inte ut den här diagnosen hur som helst. Är det vanligt att bli feldiagnosticerad med schizofreni?
Jag battlar med sjukdomsinsikten. Det känns som att det sker någon annan och inte mig. Jag vet att jag bör lita på min läkare men det är så svårt...Har svårt att acceptera det här. Mitt team säger att det är viktigt att acceptera det... Men hur? Hur har det varit för er med sjukdomsinsikt?
Och en av mina högsta drömmar i livet är att skaffa barn, och fick idag kommentaren att jag kanske inte borde på grund av min sjukdom. Hur ser ni på detta? Några här med barn eller plan på att skaffa/inte skaffa?
Är djupt nedstämd trots antidepressiv medicin, borde nog höja men jag får sån förfärlig ångest av det. Är det vanligt att bli deprimerad i relation till att få diagnosen?
Stora tankar i lilla bergochdalbanan... Hoppas att ni alla mår bra.
