Inte så sjuk som du tror...
Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom:
Inlagd: | 6,4 dagar |
Läkarbesök: | 1,4 |
Sköterskebesök: | 18,6 |
Kuratorbesök: | 1,2 |
Annan personal: | 6,3 |
199 personer i Sverige år 2007. Från IHE.
50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.
Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.
Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Magnetröntgen kan förutse antipsykotikaeffekt
- Kategori: Läkemedel
Striatum
Funktionell magnetröntgen (fMRI) av hjärnan kan visa, vilka som får effekt av antipsykotika.
Vid akut psykos hos 40 personer vid första psykosen, så visade sig att det var hur kontakten till striatum i hjärnan var det som bestämde om antipsykotika gav effekt. Totalt var det 91 områden som hade kontakt med striatum.
Metoden fungerade även för de som haft schizofreni nyligen och vid återfall i psykos.
Detta gör det möjligt att med magnetröntgen snabbt kontrollera vilka, som kan få effekt av antipsykotika mot psykos.
Läs artikeln hos The American Journal of Psychiatry.
Första läkemedlet mot negativa symptom
- Kategori: Läkemedel
En utprovning av antipsykotikat Cariprazin har för första gången påvisat effekt mot negativa symptom - tillbakadragenhet, avsaknad av känslor och apati.
Det var en fas III prövning och cariprazin blockerar främst dopamin-3-receptorer, men även den vanliga D2-receptorn.
Effekten på D3-receptorn tros ge effekt på negativa symptom.
Cariprazin jämfördes med Risperdal och förutom att negativa symptom minskade, så förbättrades personlig- och socialförmåga. Tidigare har cariprazin bevisad effekt mot positiva symptom. Cariprazin kan snart komma att godkännas i USA.
Läs mer hos EurekAlert.
Deprimerad?
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 5 september 2017
Depression drabbar 50 % med schizofreni och särskilt i början av sjukdomen efter en psykos får många en depression efteråt - postpsykotisk depression. Första depressionen är svårare att bli kvitt än de som kommer senare. Depression drabbar främst i början av sjukdomen och senare är ”depressionen” ofta negativa symptom.
Vid schizoaffektiv skall depression finnas minst 50 % av tiden enligt DSM 5 och mani kan också förekomma. I DSM 5 för schizofreni bedöms depression, som ett av många symptom (dimensioner), som gör det lättare att skilja mellan schizofreni och schizoaffektiv. Vid depression finns symptom, som depression och/eller förlorat intresse, förändrad aptit, vikt, aktivitet, energi, dämpad affekt, socialtillbakadragenhet, koncentrationssvårigheter, svårt fatta beslut, värdelöshet, hopplöshet, skuld och självmordstankar.
Depressionerna kan orsakas av sjukdomen, men också av de problem som sjukdomen skapar för individen. Depressiv personlighet kan vara orsak till längre depressioner vid schizofreni. Depression kan förväxlas med negativa symptom, men de är långvarigare men minskar ofta med åren. Avsaknad av känslor finns vid negativa symptom, men ej vid depression, vilket är den tydligaste skillnaden. Tidiga tecken på återfall i psykos och akatisi kan ibland förväxlas med depression. Kroppsliga sjukdomar t.ex blodbrist och infektioner, missbruk och andra mediciner kan förvärra depression.
Schizofreni gör en inaktiv och inaktivitet kan skapa depressioner. En behandling - beteendeaktivering, som går ut på att aktivera sig genom att göra roliga saker och därmed minska depressionen.
En revolution inom psykiatrin?
- Kategori: Nya rön
En revolution sker inom psykiatrin. Tidigare har ett skifte skett från psykologi till farmakologi, men nu ändrar det sig igen och det bygger på ökade kunskaper om gener och magnetröntgen.
Inom 10 år kommer allt detta tillsammans bilda en helhetsbild som bestämmer behandlingen.
Alla börjar förstå att depression och schizofreni beror på fysiologiska förändringar snarare än beteendeförändringar.
Psykiska sjukdomar bör ses som glappkontakt i vissa nervsystem i hjärnan. Om man jämför med hjärtsjukdomar liknar en psykisk sjukdom hjärtarytmi, medan en neurologisk sjukdom liknar en hjärtinfarkt.
En utveckling förutspås för psykiatrin, som skett inom cancervården där den vanliga diagnosen inte är intressant utan mer biologiska faktorer, som fås genom blodtester, gentester och funktionstester (kognition) skulle man kunna välja behandling.
Om man ha schizofreni, autism eller depression spelar inte så stor roll utan felet, som finns i hjärncellerna. Thomas Insel som leder US National Institute of Mental Health säger detta.
Läs mer hos New Scientist.
Miljön ger hjärncellsbrist under graviditet och sämre kontakt i hjärnan i tonåren
- Kategori: Nya rön
Schizofreni är en sjukdom med en onormal utveckling av hjärnan, där miljöfaktorer verkar orsaka sjukdomen.
En mängd miljöstörningar under graviditeten samt sociala faktorer och droger under tonåren verkar öka risken för schizofreni.
Utvecklingen av prefrontala kortex tidigt under graviditeten och i slutstadiet av tonåren är två kritiska perioder, som ökar risken för schizofreni där bildningen av nya hjärnceller respektive bortrensning av synapser kan båda störas av miljöfaktorer.
Skadliga sociala situationer, som ökar stressen kan öka dopamin i hjärnan i tonåren, vilket gör att för många synapser rensas bort i hjärnan och försämrar kontakten i hjärnan. Detta framgår i en översiktsartikel, som kan läsas gratis.
Läs mer hos Translational Psychiatry.
Om cykloid psykos på svenska
- Kategori: Diagnostik
Överläkaren och psykiatern Ulf Brettstam har skrivit om cykloid psykos i Wikipedia, vilket är bra eftersom informationen på svenska om cykloid psykos har varit sparsam.
Cykloid psykos är en funktionell psykos, det vill säga en psykos som saknar påvisbar organisk orsak, som återkommer i cykler (recidiverande) i form av akuta psykoser.
Den cykloida psykosen är alltså endast delvis beskriven i de diagnostiska klassifikationssystem som används i Sverige och internationellt och benämns häri akut polymorf psykotisk sjukdom, med eller utan schizofrena symtom. (F23.0 ICD 10).
Cykloid psykos är trots detta en egen specifik sjukdom som är skild både från den mano-depressiva sjukdomen och från schizofrenin, och detta trots att den cykloida psykosen kan innefatta såväl bipolär (grundstämningsförskjutningar) som schizofrena symtom.
Vid förlossningspsykoser är drygt hälften cykloid psykos.
Läs mer i Wikipedia
Ögonläkaren - den nya schizofreniexperten?
- Kategori: Diagnostik
Schizofreni är kopplad till strukturella och funktionella förändringar i synen inklusive speciella strukturförändringar i ögat. Genom att spåra sådana förändringar kan gå att bedöma risken att få schizofreni samt hur schizofrenin förändras enligt en litteraturstudie.
62 % av de med schizofreni upplever synstörning vad gäller form, rörelse eller färg.
En förändring är vidgning av små blodkärl i ögat, som också finns hos unga med hög risk för att få psykos. Det kan förklara viktiga synförändringar och kan indikera sjukdomsrisk och risk för försämring.
Uttunning förekommer av nervfiberlagret i näthinnan, som vid Parkinsons sjukdom är kopplad till hallucinationer och problem med synskärpa.
En tredje förändring är onormalt elektriskt svar hos celler i näthinnan, när den utsätts för ljus, vilket också kan bli ett sätt att mäta hur allvarliga besvär, som finns av schizofrenin.
Dessutom antipsykotika kan ha en skadlig effekt på synfunktionen. Intressant är också att medfödd blindhet skyddar mot att få schizofreni. Näthinnan är en del av hjärnan och därför kan användas för att studera schizofrenin. Ytterligare studier krävs för att ögat skall kunna användas för att förutse risk för schizofreni, återfall och behandlingssvar.
Läs mer hos EurekAlert.
Originalartikeln kan läsas gratis här.
Förlorad glutamatreceptor ger autism och schizofreni?
- Kategori: Nya rön
Amerikanska forskare har hos möss efter hjärnan fullbildats hos dem tagit bort en glutamat-receptor mGluR5 från interneuronen för att se vilka effekter det ger.
Interneuronen har en hämmande effekt på andra neuron och gör dem inaktiva.
Mössen fick efter detta beteendeförändringar som liknar mycket schizofreni, men även autism. Det som sågs av autistiskt beteende var tvångsmässighet, upprepat självskötselbeteende och antisociala tendenser medan nervaktiviteter sågs som liknar schizofreni. Forskarna säger att förändringar efter födseln och inte bara före kan påverka hur kontakterna i nervsystemet fungerar.
Forskarna tror att förlust av denna receptor kan vara orsaken till autism och schizofreni. Vad som gör att mGluR5 receptorn förloras kan vara gener, epigenetik eller miljö, men också kombinationer av dessa.
Det positiva är att dessa förändringar kan gå att behandla så att interneuronen fungerar normalt igen. Samtidigt så varnar forskarna för att behandla med mGluR5 läkemedel på grund av effekter på interneuronen, som kan ge oväntade effekter.
Läs mer hos Salk Institute.
Dålig kontakt mellan thalamus och hjärnbark för att få psykos
- Kategori: Nya rön
Hjärnans thalamus är viktigt för korttidsminne, sömn, medvetande och sinnesintryck, som beskrivs som en omkopplingscentral.
För personer med hög risk för att få psykos, så har thalamus sämre kontakt med hjärnans yttre delar kortex, där tänkandet sker.
Av 243 personer med hög risk att få psykos fick 21 personer psykos och dessa med psykos hade sämsta kontakten mellan thalamus och kortex.
Förhöjd kontakt fanns mellan thalamus och den del av kortex, som har hand om sinnesintryck och rörelser.
Ju mer symptom man hade innan psykosen desto större avvikelser i thalamus-kortex kontakten.
Detta kan kanske bli ett sätt att identifiera de som kan få psykos och förklarar också delvist varför schizofreni startar i unga år.
Läs mer hos Yale News.
Tvångsvård via telefon ej tillåtet
- Kategori: Tvångsvård Rättspsyk
En överläkare kritiseras för att ha utfärdat ett vårdintyg för en psykiatripatient enbart utifrån telefonuppgifter.
En annan läkare, som fattade beslut om tvångsvård på grundval av vårdintyget, får kritik för att inte ha gjort en självständig bedömning.
Enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård ska vårdintyg grundas på en särskild läkarundersökning och får bara utfärdas i omedelbar anslutning till denna undersökning.
Läs mer i Läkartidningen.
Sida 359 av 439