Inte så sjuk som du tror...
Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom:
Inlagd: | 6,4 dagar |
Läkarbesök: | 1,4 |
Sköterskebesök: | 18,6 |
Kuratorbesök: | 1,2 |
Annan personal: | 6,3 |
199 personer i Sverige år 2007. Från IHE.
50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.
Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.
Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Grönt ljus för NSPH:s satsning på peer support
- Kategori: Psykosocialt
Nu står det klart att Arvsfonden avsätter drygt 2,2 miljoner kronor för NSPH:s pilotprojekt kring peer support.
Målet är att skapa en nationell plattform för att samordna de framväxande utbildningarna av professionella kamratstödjare inom vården.
Tanken är att personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller kognitiva funktionsnedsättningar kan erbjuda patienter unik hjälp som kompletterar den befintliga vården.
Läs mer hos NSPH. Tack vnv för tipset!
Tre olika grupper av psykoser verkar finnas
- Kategori: Diagnostik
Klicka på bilden så visas en större version
Tre biomarkörkategorier, som kallas biotyper var bättre än vanlig diagnos vid schizofreni, schizoaffektiv och bipolär på att sortera psykosfallen i olika biologiska grupper.
Biotyperna var mer biologiskt lika än om uppdelning gjordes av symptom.
Totalt studerades 1872 personer med schizofreni, schizoaffektiv och bipolär med mätningar av tankeförmåga, planering, minne, ögonrörelser och effekt av ljud på hjärnvågor. Uppdelning kunde ske i 3 psykosgrupper som fanns i alla tre diagnoser.
Biotyp 1 hade mest nedsättning i kognitiv kontroll och socialförmåga. 59 % hade schizofreni och 20 % bipolär.
Biotyp 2 hade måttlig nedsättning i kognitiv kontroll, men normalförmåga att hantera sinnesintryck.
Biotyp 3 hade normal kognitiv kontroll, liten försämring av sinnesintryck, men minst nedsatt socialförmåga samt minst positiva och negativa symptom. 44 % hade bipolär och 32 % schizofreni.
Magnetröntgen visade att främst biotyp 1 hade förluster av grå substans (tänkande), men även biotyp 2. Biotyp 3 hade förluster av grå substans i inre delar, som berör känslor och inte tänkande.
Friska föräldrar och syskon hade liknande fast mindre problem än biotyperna, vilket tyder på att de bär på risk för psykos.
Biotyp 1 är en grupp, som ofta blir inlagda, medan biotyp 2 och 3 finns i öppenvården.
Biotyp 3 kan bero på genetiska förändringar hos individen, eftersom anhöriga var normala. Biotyp 1 och 2 passar för genetiska studier, och behandling med läkemedel, som verkar via kalium och kalciumkanaler. Biotyp 3 passar mer för studier av miljöpåverkan.
Läs mer hos NIH.
Självmordstester fungerar inte
- Kategori: Diagnostik
Professor Bo Runeson
Vetenskapligt stöd saknas, enligt SBU-rapport
Självmordstester med frågor kan inte användas för att förutsäga självmord.
De kan dock användas för träning av personal, som inte klarar av att upptäcka självmordsrisk.
Riskbedömning av självmord bör utgå från en grundlig intervju inom psykiatrin.
Läs mer i Läkartidningen.
Infektion hos psykiskt sjuka gravida ökar barnets psykosrisk
- Kategori: Nya rön
En svensk studie på svenskar visar att för att öka risken för ett barn att få schizofreni och vanföreställningssyndrom krävs både psykisk sjukdom och en infektion hos den gravida mamman som kräver sjukhusvård.
Riskökningen var fyrdubblad. Gravida kvinnor utan psykisk sjukdom fick ingen riskökning för att få barn med psykos.
Forskarna tycker att just kopplingen mellan mammans psykiska sjukdom och infektion är intressant och kan bero både på genetiska faktorer och miljöfaktorer, som bl.a rökning och missbruk.
Det kan dock finnas en koppling mellan schizofreni och infektioner av gravida kvinnor om man inräknat också infektioner som inte kräver sjukhusvård och som är mildare.
Detta är en riktigt bra undersökning; Det är en smart undersökning.
De har gjort några nya analyser och de utmanar en accepterad teori säger en professor från Australien.
Från Schizophreniaforum.org.
Miljön under fostertiden ger schizofreni och inte miljön före insjuknandet
- Kategori: Nya rön
I mammas mage uppstår schizofrenin
En ny studie på hjärnor från avlidna personer med schizofreni visar att hjärnförändringar sker av miljön under fosterstadiet och att miljöinflytandet i perioden vid insjuknandet är inte så viktigt, som man tidigare trott.
Tidigare har sagts att stress före insjuknandet varit orsaken och det finns olika stressteorier.
Miljöinflytandet har studerats genom att mäta DNA metylering (epigenetik), som är ett sätt för miljön att påverka genernas funktion.
I studien mättes DNA metylering på schizofrenigener för att spåra miljöpåverkan på dem.
Forskarna säger att det är före födseln som hjärnan utvecklas till att få schizofren och troligen inte av miljöfaktorer i vuxen ålder.
Läs mer hos Businesswire.
Orginalartikeln kan läsas här.
Dog vid psykos på avdelning efter polisgrepp
- Kategori: Kritik
Vid ett våldsamt polisingripande på en psykiatrisk avdelning i Västerås förra året dog en 28-årig ingenjör.
Alla inblandade poliser har friats i en internutredning men nu träder flera vittnen fram.
Ekot kan avslöja att polisen använde ett livsfarligt grepp som enligt flera experter dödade mannen.
Läs mer hos Sveriges Radio. Tack Geta för tipset!
Magnetröntgen kan visa var symptomen sitter i hjärnan
- Kategori: Nya rön
Schizofreni varierar mycket från individ till individ, vilket försvårar både diagnos och behandling.
Amerikanska forskare har med hjälp av magnetröntgen tagit fram en hjärnkarta, som visar var i hjärnan olika symptom sitter.
Att använda denna teknik kan ge diagnos samt identifiera patientens symptom, liksom för att hitta nya terapier och mäta effekten av dem. Att använda magnetröntgen på detta sätt för att identifiera var i hjärnan olika symptom sitter är helt nytt.
När de olika schizofrenisymptomen granskades, så kunde vissa symptom kopplas till känslor medan andra kopplades till språk och rörelsekontroll.
Forskarna var överraskade hur dessa nervkretsar var kopplade till symptom och att i vissa fall fanns ingen överlappning hos nervkretsarna mellan olika undersymptom.
Att använda denna teknik för att analysera komplexa symptom kan ge nya behandlingar. Många av undersymptomen finns hos andra neuropsykiatriska sjukdomar och därför kan en ny behandling ha effekt hos dem också.
Läs mer hos MedicalXpress.
Schizofrenigen verkar kunna ge diabetes också
- Kategori: Nya rön
Rita Bortell, PhD, och Agata Jurczyk, PhD
En schizofrenigen kan också orsaka diabetes typ 2 har en studie på möss kommit fram till.
Schizofrenigenen DISC1 gav mössen död av insulinproducerande celler, mindre insulin och sämre blodglukoskontroll.
DISC1 genen störde proteinet GSK3β och om det hämmades så hämmades celldöd och blodglukoskontrollen blev normal.
Detta tyder på att DISC1 genen inte enbart har påverkan på hjärnan utan också påverkar blodglukoskontrollen.
Läs mer hos UMASS.
Belöningsbrist kopplad till psykos
- Kategori: Nya rön
Ventrala striatum är ett område i hjärnan som spelar en viktig roll vid belöning och motivation. Det har kopplats till schizofreni.
Förändringar i belöningssystemet tros vara en viktig orsak till psykotiska symtom.
En utvärdering av studier med magnetröntgen av aktiviteten i ventrala striatum och psykotiska symtom visar att nedsatt aktivitet i där kan vara ett tecken på ökad schizofrenirisk.
I studien upptäcktes lägre aktivitet där när en belöning förväntas och särskilt vid negativa symptom, som apati, tillbakadragenhet och brist på känslor.
Tidigare har visats att nyare neuroleptika, men inte gamla neuroleptika, kan normalisera aktiviteten i ventrala striatum vid schizofreni.
Läs mer i Läkartidningen.
Att vara i rörelse minskar risk för sjukdom och förtida död
- Kategori: Självhjälpsnyheter
Personer med övervikt eller fetma rekommenderas aerob aktivitet och kostråd för att gå ner minst 5 procent i vikt.
Vältränade överviktiga har mindre risk att drabbas av förtida död än otränade normalviktiga.
Läs mer i Läkartidningen.
Regelbunden motion förbättrar livskvalitet, kognition, stämningsläge och fysisk kapacitet och minskar risken för många sjukdomar och förtida död.
Fysisk aktivitet och träning påverkar proteiner och genaktivitet genom olika signalmekanismer, däribland epigenetiska förändringar.
Det biologiska svaret på träning kan skilja sig påtagligt mellan olika individer, till stor del på grund av genetiska olikheter.
Regelbunden aerob motion (uthållighets- eller konditionsträning) förbättrar hjärtats funktion och sänker blodtrycket.
Regelbunden motion leder till bättre bibehållande av muskelmassa och muskelfunktion och kan förbättra hjärnhälsa och hjärnfunktion, t ex exekutiva funktioner och minne.
Läs mer i Läkartidningen.
Sida 354 av 439