Tro

I varje cell från människan (ej röda blodceller) finns DNA i våra kromosomer, i varje cell finns i detta DNA en "ritning" av hela vår kropp som den unika, inviduell människa vi är!
Men FAKTUM är att vårt DNA (människans) är till 98 % identiskt med vissa apor (tankeställare, utvecklingsläran vs Adam och Eva???).

Om nu gud behövde ett helt revben och inte bara en cell (som innehåller hela ritningen) vad säger det om kompetensen hos någon gud?


/S

Vem vet, han kanske fick benet att växa. :lol: :väggen

Nissegossen, min innersta önskan är att tro på något som ser det goda vi försöker göra (du ex har beskrivit några fina gärningar) och att någon ser de människor som är onda på rent nöje.
Tex önskar jag att när mina nära och kära dör så får de komma till paradiset osv.

Så om gud finns, blir jag glad på många människors vägnar, men jag kan inte tro på något som för mig är så verklighetsfrämmande, ironiskt nog då jag trott på mkt konstiga saker i mina sk. psykoser.

God jul /S

Hej Silverseven! Ta inte dåligt vid dig, smiliesarna var bara på skämt.
Jag förstår dig, jag är lika frustrerad som du på mig.

Grejen är att jag har en personlig övertygelse, och jag kan inte bevisa för dig det jag skulle vilja.
Men vi får ta det med humor och ett glatt humör, (Det är ju skönt att sitta inne och se hur glatt de har det därute).

Det är ju så att jag känner mig "överbevisad" om att det finns något som är större än oss människor i denna tidsålder.
Dessutom pratar denna kraft med mig och både sänder bilder och talar till mig och jag kan ha en inre dialog där vi faktiskt samtalar med varandra.
Jag kan också styra de bilder jag har inom mig. Varje datanörd skulle bli avundsjuk på den grafik jag har. Jag kan faktiskt utgå från en enda bild och göra Tex en animerad film inuti mig själv bara för mitt höga nöjes skull.

Jag kan också tänka på hur jag vill göra en innovation och faktiskt göra den inom mig. Men jag får inte ned det i händerna det jag vill göra.

Gud välsigne datamaskinen som är så förlåtande att jag kan ta bort ord så lätt som här.
Att skriva för hand hade inte sett roligt ut.

Som svar på det första inlägget: vet inte om jag har en tro. Inbillar mig att en tro är ett fundament jag kan stå på, som bär mig. Det har jag inte.

Däremot har jag också haft en "andlig" upplevelse som till stor del förändrat hur jag tänker och ser på livet. För mig handlade det kanske om att "drabbas" av Gud, på något sätt. Nåden, kallar vissa det. Efter att ha gått omkring med många rädslor och självförakt i åratal kom detta som en total överraskning och befrielse från sorger och skuldkänslor. Efter den händelsen började jag plötsligt kunna tycka om människor igen och våga mig ut i alla möjliga sammanhang. Dessvärre "föll" jag tillbaka in i mitt gamla beteende igen senare.

En parentes:
Jag har precis börjat läsa boken "Krama din skugga", av Debbie Ford. Jag är av naturen väldigt skeptisk till amerikansk hjälp-dig-själv-till-en-underbar-framgångsrik-person-litteratur. Men denna verkar lovande och djuplodande.

mvh

maskis

Det finns en svensk självhjälpsbok mot depression som är ganska läsvärd även om den är kort. Den beskriver det negativa tänkandet vid depression och de negativa följder det har. Man får också tips på hur man skall motverka det.
Boken heter: Depression - Om konsten att hålla sig uppe: Kognitiv självhjälp
av Tomas Silfvring. Du kan läsa recensionen här:
www.viska.se/index.php/recension ... hj%C3%A4lp