Inwatto skrev: Du blir friskare, men inte frisk, om du kan slippa bli rädd för det du upplever och att ha andevärlden som en naturlig del av livet. Dock saknar du de filter som 80% har, så man bör acceptera att man har en sjukdom i vårdens ögon.
Jag funderade ett tag på om jag kunde bli ett medium, men märkte att de goda andarna är tysta medan de falska och oansvariga- brer ut sig och tar upp all plats. Då blir ju det man får reda på den vägen dåligt. Man klarar sig bättre utan. Idag har jag en överdjävul som guide och en ärkeängel som motvikt till denne. De är tysta för det mesta.
Jag håller med dig, jag har en ständig dialog med dem och rädsla har jag ingen den finns förövrigt inte i Gud om det nu säger något. Så fort något negativt händer för mig jublar de onda och hånar mig, där gäller det att hålla käft även i budskapet i tanken, annars ja, ännu mer hån.
Det finns i stort sett jämvikt, men jag måste aktivt vara bättre än så i mig själv. Därav ingen meditation för mig, märker de att jag sänker garden blir det tjuvsmällar i tanken klart
hån.
Må säga, jag vill inte men då ibland det händer att jag får se något som jag ser håller på att hända en olycka om ingen styr upp händelsen blir det en olycka, jag kan i filmens fortsättning kanske förhindra olyckan, men jag ser och ibland räddar det jag gör med synsinnet räddar de som håller på att hamna i en olycka. Händer inget inte en notis om det i nyheterna.
Lyckas jag inte kan jag se filmen i mitt inre och starta om, men då går den snabbare men ofta kan jag inte göra något åt det. Till slut måste jag ge upp för då går filmen för fort jag förmår inte göra något åt det. Då står det i media efteråt. Det är absolut inget jag vill.
Att agera skyddsängel är något av det värsta jag upplevt när det går snett, tro mig jag vet.
Den sista gången det är nu många år sedan gjorde ansvarig exakt enligt vad jag själv gjorde och det var så spektakulärt att media över hela världen tog upp det all kredd till ansvarig.
Ja, förstå händelsen händer dagen efter eller kanske en kort tid tills det händer det jag ser är något som nästan är samma och situationen händelsen som sådan är exakt samma, man kan peka på det, det är jämförbart. Jag är inte ansvarig jag hjälper med min tanke i situationen den ansvarige före olyckan, detta då händelsen är ändrad från den stunden in i framtiden om någon förstår, det finns en viss tid att göra något, men sedan är det så att det som händer det händer och jag kan inte få det ogjort, fatta förstå, jag gör så gott jag kan och överlämnar det till Gud att döma eller ändra.
Jag kan inte göra mer, så hjälpe mig Gud
Författare till inlägg
