Vad är meningen med livet?

Jag hoppas du Krokus inte behöver känna ett dåligt samvete för att ngn vill ta livet av sig! Dem riktiga bovarna är de som inte bryr sig om andra, men det är ju oftast en diagnos med i bilden!

krokus skrev: Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, det har varit lite väl mycket självmordssnack på Viska senaste tiden. För mig alltså! Det gör ont!

Fast jag är också skyldig, försökte strypa mig med ett skärp i november och skrev om det här. Det är bra att Viska finns, men det finns en gräns för hur mycket emotionellt jag orkar med.

Viska och alla Viskare betyder mycket för mig. Ni ställer upp, jag försöker ställa upp för er också, ibland för mycket. Jag blir mentalt trött.

Vet inte hur många som minns när Räven försökte ta sitt liv och skrev om det i Skriklådan? Det var någon som ringde efter ambulans till honom. Det var jag. När jag och sos alarm lagt på hade jag panikångest, tårarna sprutade, jag hyperventilerade och jag var rädd att ambulansen inte skulle komma fram i tid. Redan under samtalet hade jag svårt att prata pga ångest.

Det är i perioder jobbigt att umgås med andra som mår dåligt, men samtidigt ger det mycket! Glöm inte hur värdefulla ni är. Faktiskt.

har du någon bra vän att prata med som förstår dig eller annan närstående? det är viktigt med sån kontakt i sin närhet. särskilt när man beskriver det som du tar upp gällande dig. visst gör det ont. du är oxå värdefull, glöm inte det. du är väldigt speciell på ett bra sätt. för mej betyder det mycket att du finns här på viska. säkert för många fler oxå. men jag ska inte störa dig mera. hoppas du finner något idag som känns eller blir bra eller vettigt med dagen. kram!

Jo, jag har vänner att prata med, men föredrar att prata med någon inom vården, ett proffs alltså.


Tyvärr slutade psykologen på min mottagning, och det verkar gå trögt med att få träffa den nya. Min efterblivna sjuksköterska tycker att jag mår bra. Hon tycker säkert så för att hon ständigt avbryter mig, jag får inget tillfälle att säga hela meningar.  

Byta mottagning kanske vore något?

​​​​

Bättre att prata med proffs än att belasta anhöriga och vänner. Proffs behöver inte ta med sig det hem.

Håller med dig, Geta! 

Jag har en mentor som förstår mej som har haft psykoser men frisk idag. Han kan jag prata om precis allting och han förstår han är även god vän. Utan det här att han har blivit min goda vän och mentor som förstår mej så hade jag aldrig börjat läka så mycket som jag har gjort och gör. Vad har man annars vänner för om man låtsas som ingenting. Det är inte riktiga vänner. Vänner ska man kunna prata om precis allting om. Och kunna lita på. Som förstår en. Utan sån vänskap hade jag känt mej extremt ensam. Trots att jag har flera olika former av vänskap. Som man tex kan inte prata allting om för dom tycker psykoser och psykossjukdomar är svårförståelig och dom vet inte vad dom ska säga eller göra för man helt enkelt inte förstår. Därför är det bra iaf åtminstone en sån vän som man litar hundra procent på som finns där för en. Oavsett tid på dygnet. Kan man ringa när vissa nätter blir nästintill outhärdliga av ångest. Som sagt mitt liv hade känts så ensamt utan den här goda vännen som blivit min beskyddare och mentor.