Det är med blandade känslor

När man har ett städjobb har man all tid i världen att tänka på vad man vill, för jobbet som sådant kräver ingen tankeverksamhet nästan, när du väl lärt dig jobbet. På så vis är det ett väldigt fritt jobb. Tankefrihet på betald arbetstid.

Så kanske det förhåller sig med många andra jobb också. Jag var ju växtskötare ett tag, och maken till fridfullt arbete. Men jag var tvungen att köra bil i Göteborg mellan olika ställen där plantorna stod. Det var långt ifrån fridfullt kan jag säga. Så kan det ju vara när man städar också. Att man måste köra bil mellan olika adresser. Taxichaufför, men då har man kunder som tjatar huvudet av en. Inte fridfullt alls.

Jag jobbade också några somrar på trädgårdsavdelningen på ett sjukhus. Det var ett guldjobb. Kratta och klippa rosor och sätta plant. Kunna ta sig en cigarett när man behagade. Jag skulle säga att det var guld värt om det inte hade varit så dåligt betalt. Vi fick 15 kr i timmen. Det var ett sommarjobb för skolungdomar.

Admin1 skrev: Jag är ingen praktisk person jag är en teoretiker och tänkare. Redan som 13-åring på skolinternatet kallade mina kompisar mig för Fillo dvs Filosofen. Dvs tänkare redan då.

Ja men en lite ovanlig tänkare i såna fall som inte värderar högre utbildning! En filosof som föraktar filosofi

Stressigaste jobbet som jag haft var när jag arbetade som pressfotograf. Det var en otrolig press att vara smart och produktiv hela tiden. Dagligen producera och socialisera i ett raskt tempo utan tid för eftertanke. Det passade inte mitt temperament kan jag säga, det jobbet. Jag är som Admin en person som är filosofiskt lagd och behöver tid för reflektion. Då måste jag få tid för mig själv. Det fick jag mest inom städjobbet. Men ångrar jag för den skull min högre utbildning? Nej. Jag utvecklades som människa vid universitetet. Så efter universitetet hade jag mer intressanta perspektiv att fundera på när jag städar. Det är stor skillnad.

Enda som jag vill avråda från när det gäller utbildning är att ta studielån. Det är en skuldfälla om du inte får rätt jobb efter examen. Om du lyckas ta examen ens. Man kan ta bara studiebidraget och sen försöka ha en inkomst under studietiden.

Geta skrev: Tvivlar på att rörmokare eller elektriker är passande yrken för schizofrena personer. Det är få som antages till polisutbildning på grund av bristande begåvning.

Vet inte varför, men ringde upp polisen och frågade kan jag bli anställd som polis och bli utbildad till det om man som jag att jag har Schizofreni? Han sade ja, när du är frisk från din sjukdom. Ett diplomatiskt svar, han var inte dum på något sätt. Men grannen som är polis som tidigare bodde här, har inget ont att säga om honom mer än att säga att han är ganska enkelspårig. O, heliga enfald!

Poliser måste tåla stress.

Om man vill få tid att tänka kan man bli glad, när man får sjukersättning. Första åren satt jag hela dagarna på biblioteket och läste psykologi och psykiatri.

Jag lånade mycket böcker med, i början av min sjukskrivning. Det var för att förstå vad som hade hänt mig. Jag hade också stor kreativitet och tecknade och målade mycket. Jag hade en symaskin då som jag sydde på. På det stora hela var jag mycket mer aktiv. Jag hade skrivböcker som jag skrev mycket i och jag skrev hundratals dikter. Idag gör jag så lite jämfört med då.

Har du gett upp?

Nej. Det har jag inte. Ibland undrar jag om det är internet som gjort mig passiv. Men troligast är nog negativa symptom är orsaken. Jag har kvar alla mina målarsaker, det är bara att sätta igång. Men jag gör det inte, jag får ingen inspiration. De sade åt mig när jag började äta litium att produktiviteten kan minska. Det finns flera tänkbara förklaringar.