Polishämtning

När jag nu läser alla storys om detta med polisers handhavande vid akutinryckning, så känns mina besvär väldigt lindriga jämfört med andras? Har jag verkligen varit sjuk, kan man fråga sig? Men jag tycker inte polisen gör ett riktigt rättvist hantverk, dom söker brottslingens problematik framför offrets problematik! Men jag har blivit så nedtryckt i mina dagar, så jag litar inte på polisens handhavanden kring vissa ärenden!

Jocke, det kanske handlar mer om att jag/andra blir utåtagerande vid psykos och tidigare stack jag alltid iväg på äventyr och gjorde konstiga saker. Senaste gångerna jag varit psykosnära eller psykotisk har jag dock stannat hemma (tror det är för att jag är så trygg i mitt nuvarande hem). Introverta människor har nog precis lika allvarlig problematik och besvär även om de inte visar det utåt.

Det som [u:3a2qcfhq]kan[/u:3a2qcfhq] vara otäckt, är att det känns som att det krävs så lite när vissa tas in medan andra kan få uppleva en större frihet.

I värsta fall så kan detta sätta sig på psyket och påverka utgången redan ifrån start, och det är också därför som jag själv ( men jag råder ingen annan till detta ) håller mig undan myndigheter.

islaa skrev: Jocke, det kanske handlar mer om att jag/andra blir utåtagerande vid psykos och tidigare stack jag alltid iväg på äventyr och gjorde konstiga saker. Senaste gångerna jag varit psykosnära eller psykotisk har jag dock stannat hemma (tror det är för att jag är så trygg i mitt nuvarande hem). Introverta människor har nog precis lika allvarlig problematik och besvär även om de inte visar det utåt.

Ja, Islaa! Men de flesta som känner mig, skulle inte tycka jag var autistiskt? Dom skulle slå bort det med detsamma! Men jag känner en slags pseudokänsla, när ingen ibland inte lyssnar på en? Så har jag upplevt polisens agerande, när dom har varit inblandad i mitt fall. Men folk fattar inte att jag är lojal mot de flesta företeelser vi ser i samhället, som sin omgivning. Jag kan inte välja vänner.

Får gripa mig vilken dag som helst.



Andrea Penoyer.

Jag har blivit hämtad av polisen tre gånger. Första gången jag fick en psykos ringde jag polisen själv, för jag hade fått för mig att jag var förföljd och att någon ville mörda mig. De förstod förstås vad det var frågan om och kom hem och hämtade mig och körde mig till psykakuten.

Andra gången jag fick en psykos stod jag utanför huset där jag bor och skrek högt och då var det någon granne som förstod att jag var sjuk och larmade polisen.

Tredje gången jag fick en psykos gav jag mig iväg ut från lägenheten och långt ut i skogen. Jag gick hela dagen från klockan nio på morgonen och hela natten och på morgonen nästa dag kom jag ut vid Hall, ett fängelse. Jag visste inte att det var ett fängelse, men jag fick för mig att vägen tog slut där och att jag inte heller kunde gå tillbaka, så jag började gå fram och tillbaka utanför fängelset. Till slut kom en bil och stannade bredvid mig och föraren bad mig hoppa in. Jag hoppade in, och det visade sig vara en polis (fast det var ingen polisbil). Han tyckte att jag verkade förvirrad och frågade mig om han skulle köra mig till S:t Görans sjukhus och det gick jag med på. Jag är glad att jag blev upptäckt av en polis för annars vet jag inte hur det hade slutat. Det är livsfarligt när man ger sig ut sådär.