Sök efter symptom

Uppdaterad: 23 oktober 2017

missnöje

Missnöje med psykiatrin, annan vård och omsorg uppstår ibland. 

  • Bäst är att diskutera med den läkare, sjuksköterska eller vårdare, som berörs för att få en lösning på problemet.  Du kan ha missuppfattat eller misstolkat vad som sagts. Det kan också gällt någon annan. När man är riktigt dålig kan man tro att allt handlar om en själv (även TV, musik och radio). 

  • Hjälper inte det vänd dig till klinikchefen. 

  • Om inte heller det hjälper, kontakta Landstingets patientnämnd, patientombud eller patientombudsman (olika namn i olika landsting). De kan hjälpa dig vidare på olika sätt. 

    Adress eller e-postadress till patientnämnd/patientombud finns hos Inspektionen för Vård och Omsorg (Ivo).

     

  • Till Ivo anmäler du vid vårdskada eller risk för vårdskada. Dåligt bemötande skall inte anmälas till Ivo utan till Patientnämnden.

Ekonomisk ersättning kan fås vid vårdskada via Patientförsäkringen och vid skador av läkemedel via Läkemedelsförsäkringen

Den kommunala psykiatrin är dubbelt så stor, som landstingets psykiatri och missnöje med den finns också. 

  • Hos cheferna eller hos din handläggare där, får du reda på var du kan lämna in ditt klagomål eller dina synpunkter, som de måste ta emot. 

  • Vid allvarliga brister i den kommunala verksamheten kan du anmäla till Ivo. 

Att anmäla vård eller omsorg till Ivo eller Patientnämnden är ovanligt vid schizofreni. Missnöje förekommer dock ibland och kan bero på många olika saker: får inte göra som man vill, otrevlig personal, personalen har stulit, hjälpen är onödig, felaktig tvångsvård, för lite vårdinsatser, blir inte inlagd, dålig hjälp mot kroppsliga sjukdomar, boendestödet kommer inte som utlovat, får inte önskad medicin eller att man anser sig frisk utan hjälpbehov. 

400 anmälningar om fel i psykiatrin görs till Ivo per år, men i 97 % av fallen anses inte psykiatrin ha gjort fel. 

Uppdaterad: 20 oktober 2017

schizofreni 

Från 1700-talet och framåt flyttade folk in till städerna, samtidigt ökade det vi idag kallar schizofreni, som knappt märkts tidigare. Medellivslängden var dock kortare då och 34 år för män och 29 år för kvinnor, men med hög barndödlighet. Eftersom schizofreni idag kommer vid 20-25 års ålder och förkortar livet med 19 % så levde man säkert inte länge med schizofreni då. 

Mentalsjukhus började byggas och byggandet fortsatte in på 1900-talet. Idag talas mest om stadens stress, som orsak, men brist på motion och läkande natur kan också inverkat. Redan i slutet av 1700-talet kom en motreaktion mot stadslivet i form av filosofen Rousseau, som ville tillbaka till naturen och också till kroppsarbetet (aerobisk motion). Men redan kring år 100 sa romaren och tänkaren Juvenalis: En sund själ i en sund kropp. 

Motion är inte lika väl bevisad som andra behandlingar mot schizofreni. De studier som finns tyder på effekt mot: 

  • kognitiva symptom med bättre koncentration, närminne och bättre förståelse för sociala situationer fås av konditionsträning (aerobisk motion). 

  • negativa symptom. 

  • positiva symptom (t.ex röster) med c:a 30 %. 

  • mindre risk för återfall i psykos. 

  • ångest och depression. 

  • ger viktminskning och motverkar viktuppgång, särskilt i kombination med dietråd.  

  • bättre livskvalité och funktionsförmåga. 

  • motverkar kroppsliga sjukdomar, som fetma och diabetes. 

Motion kan också minska stresskänsligheten. Höga doser av antipsykotika kan kanske minska effekten av träning. Inga kända risker finns med psykofarmaka i FASS-doser och träning. 

Två typer av motion finns: 

  • Aerobisk motion (konditionsträning) är raska promenader, cykling, jogging, löpband, simning och dans eller annan aktivitet som gör att hjärtat slår snabbare och ger flås. Den verkar kunna öka bildningen av nya nervceller via faktorn BDNF i hjärnan och ger fler kontakter i hjärnan, vilket är bra eftersom hjärnan vid schizofreni kan ha för få kontakter. 

  • Muskelstärkande motion för bättre balans, muskelspänning och benstomme. Kan vara att gå i trappor eller uppförsbacke, bära matkassar, trädgårdsarbete eller yoga.  

WHO anser att dålig diet och brist på motion är en av de ledande orsakerna till förtida död i västvärlden. De som inte får minst moderat motion och tittar 4 timmar per dag på TV har ökad risk för fetma och hjärtkärlsjukdomar. Dubbelt så många dör av brist på motion, som av fetma. 

WHO:s krav på motion med 150 minuter per vecka uppfyller 64 % (män 50 %) med schizofreni. Brist på stöd är vanligaste orsaken till att motion inte blir av. Vid psykisk sjukdom verkar också trötthet, psykiska symptom och brist på självförtroende hämma motionsaktiviteter. 

Aerobisk motion, som jogging och cykling mot schizofreni verkar mycket lovande. Tros kanske kunna förebygga psykos för de utan tidigare psykos och också lindra handikappande kognitiva symptom hos nyinsjuknade och därmed underlätta återhämtningen. De som varit sjuka länge kan också få minskade kognitiva symptom. Hur arbetsförmåga och socialförmåga samt förmåga att klara vardagen är otillräckligt undersökt ännu. Aerobisk motion rankades därför, som en av de största framstegen under 2016 vad gäller schizofrenivården.

Uppdaterad: 2 september 2018

ångest

Ångest och depression är de symptom vid schizofreni, som mest negativt påverkar livskvalitén. Egentligen är ångest en uråldrigt skydd för att reagera snabbare på faror. Normalt får folk ångest när de överstimuleras av händelser eller vid obehagliga situationer.

Det kan finnas över 15 olika former av ångest, som kan vara dubbelt så vanliga (38 %) än normalt vid schizofreni.

  • Generaliserad ångest är ständig och överdriven oro i minst 6 månader. 

  • Fobier är ångest över särskilda saker eller situationer. Socialfobi är ångest  när man är tillsammans med andra eller vid framträdanden då andra tittar på en.

  • Paniksyndrom ger återkommande panikattacker med oro eller rädsla, men även andnöd, hjärtklappning, bröstsmärta och kvävning kan finnas. 

  • Agorafobi - torgskräck - är ångest där flykt kan vara svår eller där hjälp saknas.  

Ångest finns ofta tillsammans med depression före den första psykosen. Vid schizofreni uppstår ångest som en del av sjukdomen. Den kan bero på hallucinationer och/eller vanföreställningar, som är skrämmande eller på tankar och känslor, som kan vara svåra att förstå. Nyinsjuknade som får antipsykotika får minskad ångest inom 5 dagar. Kraftig ångest eller oro kan ibland uppstå utan egentlig orsak. Det kan störa insomningen och sömnen, som gör att paranoian ökar.

När somliga förbättras, får de ångest över att de skall försämras.

För vissa blir ångest ett tecken på återfall och de får ångest för att känna ångest. Ångest kan ge mer röster.

Uppdaterad: 3 september 2018

schizofreni 

Att lära sig känna igen tecken på återfall i psykos är viktigast av allt. Alla får inte återfall för 25 % med schizofreni får bara en psykos i livet och kan leva nästan normala liv. Ha en psykos i livet som ditt mål.

Om antipsykotika är enda behandlingen, sjunker psykosrisken från 80 % till 40 %. Är du noga med att ta medicinen blir psykosrisken 20 % och depåinjektioner ger 20 - 30 % färre psykoser än tabletter. Bäst på att förhindra återfall är Clozapin/Leponex och depåinjektioner. Antipsykotika förebygger risken att få psykoser och den effekten är högst efter första psykosen och bara 3 % då. Ingen behandling kan ersätta antipsykotika för att förhindra återfall.

Psykosociala behandlingar kan sänka psykosrisken ytterligare till c:a 5 %.

Återfall orsakas oftast av att medicineringen med antipsykotika avbrutits på egen hand. Missbruk ökar också risken för återfall med 5 gånger. 75 % av de som får tvångsvård har missbruk. Långvariga tankestörningar tyder på hög risk för återfall i psykos och akut akatisi ökar också risken för återfall.

Psykoser orsakas oftast av miljön. Stress kan också trigga psykossymptom och psykoser. Om ens familj stressar, skäller och kritiserar kan psykosrisken fördubblas. Unga och nyinsjuknade har större risk för återfall än de som varit sjuka länge. Får du psykos kan felet vara på din miljö och inte dig.

Vid återfall kan symptomen öka långsamt under en månad hos 50 % och då märks försämringen, men det är svårare när psykossymptomen kommer plötsligt utan förvarning, vilket också kan hända. 70 % kan själv upptäcka att en psykos är på gång, men anhöriga upptäcker 93 %. Symptomen före återfall kan variera mellan individer och samma individ har ofta samma symptom innan återfall.

Sömnen krånglar ofta före ett återfall. Dygnet kan vändas och hög aktivitet råder under den vakna tiden.

Psykoser är bra att undvika för ju fler återfall desto längre tid tar det att återhämta sig. Första psykosen tar återhämtningen 6 månader, andra 12 månader osv.

Psykoser kan försämra förmågan att klara vardagen och göra att boendestöd eller gruppboende krävs. Förlust av hjärnceller kan också förekomma.

Var 6:e psykos leder till förlorad effekt av antipsykotikan.

Vräkning från bostaden kan ske efter hot eller störningar av grannar. Att köra bil under psykos kan ge indraget körkort.

Arbetsförmågan kan förloras, så att arbete blir omöjligt och psykos på jobbet kan ge problem på jobbet.

Självmordsrisken ökar flera gånger liksom risken att hota eller skada andra, vilket kan ge rättspsyk.

40 % av psykoserna sker hemma utan inläggning, som sker främst vid självmordsförsök (hot mot sig själv) eller hot mot andra. Är man  ensam och isolerad hemma kan nog en psykos undgå upptäckt.

Uppdaterad: 5 september 2017

depression

Depression drabbar 50 % med schizofreni och särskilt i början av sjukdomen efter en psykos får många en depression efteråt - postpsykotisk depression. Första depressionen är svårare att bli kvitt än de som kommer senare. Depression drabbar främst i början av sjukdomen och senare är ”depressionen” ofta negativa symptom. 

Vid schizoaffektiv skall depression finnas minst 50 % av tiden enligt DSM 5 och mani kan också förekomma. I DSM 5 för schizofreni bedöms depression, som ett av många symptom (dimensioner), som gör det lättare att skilja mellan schizofreni och schizoaffektiv. Vid depression finns symptom, som depression och/eller förlorat intresse, förändrad aptit, vikt, aktivitet, energi, dämpad affekt, socialtillbakadragenhet, koncentrationssvårigheter, svårt fatta beslut, värdelöshet, hopplöshet, skuld och självmordstankar. 

Depressionerna kan orsakas av sjukdomen, men också av de problem som sjukdomen skapar för individen. Depressiv personlighet kan vara orsak till längre depressioner vid schizofreni. Depression kan förväxlas med negativa symptom, men de är långvarigare men minskar ofta med åren. Avsaknad av känslor finns vid negativa symptom, men ej vid depression, vilket är den tydligaste skillnaden. Tidiga tecken på återfall i psykos och akatisi kan ibland förväxlas med depression. Kroppsliga sjukdomar t.ex blodbrist och infektioner, missbruk och andra mediciner kan förvärra depression. 

Schizofreni gör en inaktiv och inaktivitet kan skapa depressioner. En behandling - beteendeaktivering, som går ut på att aktivera sig genom att göra roliga saker och därmed minska depressionen. 

Uppdaterad: 3 september 2018

schizofreni

Röster har 75 % vid schizofreni, men är inte lika vanligt vid schizoaffektiv, bipolär, depression och PTSD. Även 6 % av psykiskt friska kan höra röster, men de upplevs mer positivt och är inget problem. Behöver inte alltid vara röster utan kan också vara ljud, musik, skratt eller skrik. Synhallucinationer kan finnas samtidigt. Hallucinationer ingår, som ett av sju symptom när psykossymptom mäts och som ett av 5 symptom, som ingår i schizofrenidiagnosen. 

Hjärnområden som är särskilt aktiva vid röster är området för förståelse av språk, som också uppfattar ljud och området för tal. Det är därför det uppfattas som verkliga röster. Det är högra hjärnhalvan som talar vid röster, men normalt får den sällan ordet. Högra hjärnhalvan talar i korta meningar med starkt känsloinnehåll och ofta med fula ord. 

Flera teorier om hur röster uppstår finns, som minnestörningar, signaleringsfel mellan talamus och hjärnbarken eller att de egna tankarna upplevs inte som ens egna (dissociation?) och därför blir till röster. Synsinnet litar man mer på än hörseln och därför konstigt att de upplevs som verkliga, eftersom ingen syns prata. 

Psykotiska röster kommer ofta, utifrån, är komplexa, upplevs finnas hos andra och ger större känslomässig påverkan. Ofta har rösterna ett negativt innehåll, som ger försämrat mående. Psykotiska röster kommer när uppmärksamheten är vänd inåt, medan motsatsen gäller för normalpersoner. Positiva och hjälpsamma röster förekommer och om de försvinner kan upplevas negativt. Läs mer om röster här

Kommando- eller imperativa hallucinationer är hotande eller uppmanande kan vara farliga både för dig själv och andra om de åtlyds. 30 % har denna typ av röster. Röster kan kanske öka självmordsrisken. 

En äkta hallucination är när en röst hörs, när det är tyst, men om ord förvrängs och tolkas annorlunda talar man om illusion, som är ett mildare problem t.ex en person säger Hej och det hörs som Hora. 

Depression och mani kan göra att rösterna blir deprimerade respektive maniska. 

Röster kan orsakas av ångest och stress, som kan vara för mycket eller för lite stimulans. De kan också framkalla ångest. 

Röster är en del av sjukdomen och dina egna tankar, som av något fel upplevs som röster. När rösterna är särskilt besvärliga och störande finns oftast även större problem med tänkandet. Det är främst när rösterna får en att må dåligt eller stör vardagen, som de är ett problem. 

Röster och särskilt de som är kränkande kan ge kroppsliga reaktioner också, som värmekänslor eller myrkrypningar i händer och fötter. 

En studie på tvillingar tydde på att ärftliga faktorer orsakar 15 % av röster hos män och 32 % hos kvinnor. Så omgivningen kan vara viktigare för röster än arvet. 

Tyvärr är psykiatrerna inte så intresserade av att fråga om vad röster säger och om vanföreställningar. De påstås vara generade av dem. Det är synd för intressant information kan kanske fås ur dem, eftersom det är psykosen själv som talar. Men många hemlighåller sina hallucinationer ofta för att rösterna sagt det. 

Antipsykotika minskar hallucinationer, men inte lika bra som mot vanföreställningar. Vid första och enda psykosen hade jag högljudda och aggressiva röster. Direkt efter antipsykotika blev röstvolymen normal och rösterna blev snälla och hjälpsamma. Antipsykotika har en antiaggressiv effekt, som tydligen kan påverka arga röster också. 

När jag kom hem efter min första inläggning försökte jag använda min nya videobandspelare, men en symbol störde TV-bilden. Trots att jag läste manualen kom jag inte på hur jag skulle få bort den. Men då kom en röst och sa vilken knapp på fjärrkontrollen jag skulle trycka på och det var helt rätt. Mot slutet kom de bara vid vila eller i samband med sänggåendet. Det tog dock ett halvår innan de försvann helt. Om du har högljudda och arga röster, så kolla om du kanske har en psykos.

 

Hur stora besvär av röster har du? 

Minimal = Tveksamt och nästan normalt. 

Mild = En eller två tydliga men inte så ofta eller ett antal vaga onormala sinnesintryck, som inte ger störning av tänkande eller beteende. 

Moderat = Hallucinationer ofta, men inte konstant och tänkande och beteende är bara påverkade litet.

Moderat svår = Hallucinerar ofta och kan vara syn, smak och känsel också och tenderar att störa tänkande och/eller beteende, Tolkningen av dessa kan likna vanföreställningar och reaktion på dem kan ske med känslor eller tal.

Svår = Hallucinationer nästan ständigt, vilket ger stora störningar av tänkande och beteende. De uppfattas som verkliga och funktionsförmågan hämmas av känslomässigt svar och samtal med rösterna. 

Extremt = Nästan helt upptagen av hallucinationer, som dominerar tänkande och beteende. Hallucinationerna tolkas vanföreställningslikt och gör att man svarar till rösterna eller ändrar beteende inkluderande att följa rösternas uppmaningar. 

Från PANSS-testet, som mäter positiva, negativa och andra symptom. Obs! Ju oftare hallucinationerna kommer och ju mer ens dagliga funktionsförmåga nedsätts desto värre.

  

Självhjälp: 

Olika personer reagerar olika på dessa råd så pröva dig fram, men oftast fungerar minst ett av råden. De effektivaste råden står först. 

  • Slå på TV:n. 

  • Lyssna på musik i hörlurar. 

  • Samtala med någon. 

  • Läs högt. 

  • Öronpropp i höger öra (om det ej hjälper pröva vänster öra). 

  • Monotont mumlande. 

  • Tänk att det är mina egna tankar jag hör på grund av psykiska symptom för ingen talar till mig. Det är inga riktiga röster jag hör. 

  • Motionera och gärna regelbundet för det kan minska på röster. 

  • Gör något intressant. 

  • Att inte vara ensam kan minska på röster. 

  • Försök att minska på ångest och stress, som kan trigga röster. 

  • Säg åt rösterna i lugn ton att hålla tyst. 

  • Säg positiva saker till dig själv, som Ta det lugnt och Detta klarar jag.

  •  Kämpa tillbaka mot rösterna genom att prata eller skrika (tänk på grannarna) åt dem. Använd denna metod om den ger effekt för annars kan den kanske ge depression om rösterna inte försvinner.  

  • Vila om du är överstimulerad. 

  • Var inte nyfiken och lyssna vad rösterna skall säga för då hör du dem.

  • Ha en 10 minuters röstperiod per dag för att slippa röster på andra tider. Ägna dig bara åt dina röster då. Ej nära läggdags.  
  • Undvik att förklara var rösterna kommer ifrån och tro absolut inte att det är andar, demoner, andra personer eller utomjordingar. 

  • Tror du rösterna är verkliga, spela in dem med ljudinspelaren i din smartphone. Om någon annan är i rummet fråga om de hör samma sak som du gör. 

  • Har du högljudda och arga röster kontrollera, så du inte har en psykos.  

  • Appen iDichotic mot röster ger kognitiv träning har utvecklats i Norge och finns här

  • Vissa läkemedel kan ge hallucinationer, som biverkan. Kolla i FASS om något av dina läkemedel har sådan biverkan. Antikolinergika, som Akineton och Pargitan kan öka röster och särskilt i högre doser. 

  • Kartlägg dina röster i en dagbok och skriv när och var de uppträder samt ganska detaljerat vad rösterna säger. Försök förstå dina röster och när de inträffar och hur du mår då. Kanske kan du upptäcka vad som triggar rösterna och minska på just det. Visa dagboken för din psykolog eller psykiater. 

  • Kognitiv beteendeterapi kan vara bra för att förklara att rösterna inte är verkliga och därmed minska problemen med dem.

  

Kontakta läkare: 

  • Om rösterna är Moderat svåra eller däröver och börjar störa tänkande och beteende kan det vara dags att söka hjälp. 

  • Bästa behandlingen mot röster anses antipsykotika, familjeutbildning samt KBT vara. Ångestdämpande medicin kan vara bra mot den ångest som rösterna kan skapa. 

  

Kontakta läkare genast: 

  • Om du har kommenderande röster, som du inte börjar kunna motstå, så ring genast efter hjälp. Särskilt viktigt om rösten vill att du skall skada dig själv eller andra.

 

Framtida behandlingar: 

  • Läkemedel mot röster befinner sig under utprovning, som höjer acetylkolin i hjärnan, vilket skall minska rösterna. 

  • Avatarterapi får rösten ett ansikte (avatar) och sedan låtsas en psykolog vara en elak röst, som sedan blir snällare. Läs mer om denna lovande behandling här. 

  • Magnetsfältsbehandling (TMS) har effekt mot röster och kan lindra dem.

  • Ytlig elstimulering (tDCS) saknar bevis för effekt ännu. 

  • Starkare KBT är under utprovning, som ger bättre effekt på symptom.

Underkategorier