Psykiatern Lennart Kaij var drivande i att förändra och modernisera svensk psykiatri under 1960-, 70- och en bit in på 80-talet.
Han bedrev forskning på 60-talet med LSD.
Greger Ahnlund minns en företrädare för den nya psykiatrin, som avled bara 61 år gammal.
Läs mer i Läkartidningen.
Professor John M. Kane och Erin Crown, PA-C, CAQ-Psychiatry ger i en video en översikt över schizofreni och lyfter fram sjukdomsbördan, stigmatiseringen och de tre viktigaste symtomen.
Väldigt intressant diskussion. Kognitiva symptom kommer först och ibland redan i barndomen.
De positiva symptomen gör att man blir inlagd, men går att behandla.
Däremot kognitiva och negativa symptomen är värre. Särskilt kognitiva symptom kan störa vardagen. Man glömmer och har svårt med problemlösning, att hänga med i samtal och passa tider.
Se videon på 8 minuter hos Psychiatric Times.
En ny studie tyder på att probiotika med D-vitamin kan förbättra kognitiv funktion hos personer med schizofreni.
Studien bestod av 70 vuxna som tog antingen placebo eller kosttillskott dagligen i 12 veckor.
De med kosttillskotten visade förbättring i ett kognitivt funktionstest, men inte i den övergripande sjukdomens svårighetsgrad (PANSS).
Preparatet innehöll Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus rhamnosus, Lactobacillus reuteri, Lactobacillus paracasei Bifidobacterium longum, Bacillus coagulans (2 × 109 CFU) och 400 IU vitamin D per kapsel.
Läs mer i Neuroscience News.
Läs originalartikeln.
Verktygslådan och metoden för Supported Education blev i dagarna publicerad på den europeiska skolplattformen European School Education Platform.
Läs den engelska versionen här: Toolbox for Supported Education (EU)
Första projektdelen avslutades 2019 då en kunskapsplattform togs fram transnationellt i Sverige, Nederländerna och Tyskland.
Det är första gången ett EU-projekt fokuserar på avhopp i skolan och psykisk ohälsa över landsgränserna.
Läs mer hos RSMH.
För ett antal år sedan fick Folkhälsomyndigheten i uppgift av regeringen att samla kunskap om hur unga upplever psykiskt välbefinnande, vad de ser för orsaker till psykisk ohälsa och hur de gör för att må bra.
Mer än 600 unga medverkade i studien.
Utifrån deras berättelser kunde man både förstå aktuell statistik bättre – och komma med mer konkreta förslag på vad som behöver förändras för att unga ska kunna må bra.
Läs mer hos NSPH.
Som ung utbyteselev i Tyskland förändras Sigrid Sundells liv över en natt av en psykos.
I dag, över tjugo år senare, fungerar hon som erfarenhetsexpert inom mentalvården.
Läs mer hos YLE. Ett radioprogram om henne på 37 minuter finns att lyssna till.
Appen, Rejoyn, har utvecklats av Otsuka och Click Therapeutics.
Rejoyn ger 6 veckors behandling i kognitiv beteendeterapi (KBT)-baserade lektioner, övningar för emotionella ansikten minnesuppgifter (EFMT) och personliga påminnelser och meddelanden. KBT-baserade lektioner är tillgängliga i 4 veckor utöver den inledande 6-veckorsperioden.
Personer som använder Rejoyn "blev definitivt bättre", sa John Torous docent vid Harvard. Men "personer som använder en skenversion av appen hade också denna till synes likvärdiga förbättring också," sa han.
Torous påpekade att hans team driver Mindapps.org, som listar närmare 600 appar för mental hälsa, varav de flesta är gratis eller kostar mindre än 10 USD. Ingen är FDA-godkänd, men "det finns ingen anledning till varför någon inte kunde ta en av dessa appar och prata med sin läkare om det", sa han.
Läs mer hos Medscape.
Antropologen Lisbeth Sachs senaste bok Från Hamlet till pandemier.
Psykiatern och antropologen Kleinman har skrivit om den medikaliseringsprocess han ser som ett hot mot en mer holistisk syn på hälsan, och där sjukvården reduceras till en mekanisk process där etiska och moraliska överväganden får allt mindre plats.
Resultaten av många av de dubbelblindade studier som ligger till grund för den evidensbaserade medicinen är tvivelaktiga.
Enbart läkemedlet är blindat för patient och läkare i läkemedelsstudier, medan läkarens egenskaper och förmåga till empati ignoreras. Därmed faller en avgörande komponent bort, och frågan är i vilken utsträckning det evidensbaserade läkemedlet verkligen är evidensbaserat.
Dessutom bedrivs all sjukvård i ett kulturellt sammanhang, som man måste förhålla sig till.
Läs mer i Läkartidningen.
Clozapine ges vid behandlingsresistens, men 40-70 % får inte effekt av det och har Clozapine-resistens.
Men även om effekt inte finns mot psykossymptom kan andra effekter göra att Clozapine skall fortsätta.
Det som kanske kan ge viss effekt vid Clozapine-resistens är aripiprazol och ECT.
Doseringen av Clozapine skall också utprovas i höga doser upp till 900-1000 mg/dygn.
Läs mer hos Pharmacy Times.
Läkare behöver kunna ordinera fysisk aktivitet på recept utan att känna någon tvekan om att konceptet fungerar som avsett, skriver Katarina Andersson från Friskvårdsföretagen.
Läs mer i Dagens Medicin.
Sida 9 av 444