Jag har pratat med kompisen jag var ute med igår. Han sa att han såg på mig att jag inte mådde så bra. Det var väl själva fasen att man inte ska kunna gå ut o ta ett par öl utan att bli påmind om Sjukdomen. Upplevde stark oro och viss paranoia. Kompisen har bland annat schizofreni, han kan sniffa sig fram till en fellow schizofreniker.
Jag har många ggr känt mig "sjuk" när jag varit på krogen. Folk sitter och stirrar, viskar till varandra och skrattar åt mig. En gång var det så starkt att jag gick fram till ett par och frågade var det var som var så kul med mig. Det följes av en pinsam tystnad. Och jag bara fortsatte. Varför garvar ni? Till slut var det kompisen som drog mig därifrån. Även nu har jag reagerat på att folk sitter och skrattar trots att jag borde vara medicinerad.
Jag orkar inte med krogen. Det är för hög ljudnivå som stressar mig. Men det som händer när jag umgås är att jag blir så trött i huvudet av allt prat. Där är hundarna överlägsna. De pratar inte, de bara är kompisar ändå.
Krogen jag ska till imorgon är inte direkt ett av stadens finare ställen. Men bra att kunna slinka in för ett par öl och kanske något att äta. Tror de säljer rätt mycket luncher och pizza har de också. Det ligger bara cirka fem minuters promenad från min bostad. Nu är det lönehelg, så det kanske är mycket folk där då.
Jag ska på krogen med en kompis, vi ska ses kl två hos honom. Vi ska till puben Highlander Inn. Ser ni en asiatisk kille och ett fetto så är det vi två. Kom gärna och umgås en stund.
