Nej, Jocke! Det var inget skämt och jag menar det!
Istället för "röster" kunde jag lika gärna skriva "andeväsen"
För det är så jag uppfattar det!
Kalla det gärna att det är hädangågna som ställer till det för oss.
Kan garantera dig, att när du hör dem, så först får du ingen som helst inblick, du blir bara rädd och undrar; Vad är det här?
Det har med själva varat att göra! Det finns bara så mycket vi levande människor inte vet, så det är egentligen meningslöst att tala om det för vetenskapen.
De tror en inte i alla fall!
Det hela gör i alla fall att man så småningom lär känna sig själv och andra genom detta.
På ett sätt är det en sjukdom, samtidigt som det är berikande och en upplevelse.
Men gå igenom mitt liv som det har gestaltat sig, vill jag inte göra igen!
Och jag önskar inte att min värste ovän skulle råka ut för det!
