Ulrika Westerberg

Nyligen lyfte styrelseledamoten för Psykiatrifonden, Urban Pettersson Bargo i Dagens medicin vikten av att möta och följa upp behandlingsresultat för varje enskild patient, genom ökad forskning.

Socialminister Lena Hallengren fick 7000 namnunderskrifter vid en utfrågning i socialutskottet i slutet av februari från folk som tröttnat på dålig vård för personer med samsjuklighet.

Det var några axplock om aktuell psykiatri i media. Inte bara jag ser brister och med egen erfarenhet av att vara vårdsökande vill jag belysa det som saknas, med depression som exempel – för dagens psykiatri behöver ett paradigmskifte, ett helt nytt sätt att tänka och arbeta!

Läs mer i RSMHBloggen.

Kommentar  
Men tron kan försätta berg. Om hon tror att dieten gjort henne friskare så måste det vara något bra för henne.
Vården av behandlingsresistenta kan förbättras, vilket jag påpekade för 30 år sedan. Det gäller bättre läkemedel, men också bättre vård. Nu har man börjat intressera sig för detta och om 2 år kommer nässprayen esketamin mot terapiresistenta depressioner. Effekten kommer efter 2 dagar. Troligen kommer ECT minska då kraftigt. Också vid schizofreni har man försökt utveckla nya läkemedel mot terapiresistens, men ingen med bevisad effekt ännu. Behandlingsresistens är dyr och för schizofreni 3-10 gånger dyrare än för andra.
Hon verkar tro att de var diet som krävdes för henne. Psykiska sjukdomar handlar om felaktiga tankar, som ibland också kopplas till kroppsliga symptom t.ex ångest kan ge hjärtklappning mm. Men också hjärnan är komplex och mycket är okänt. Man kan inte belasta psykiatrin för att forskningen inte lyckats kartlägga psykiska sjukdomar fullständigt. Det kommer ta lång tid.

Vad gäller diagnostik och behandling, så är läkarna missnöjda med diagnossystemen för alla patienter passar inte i diagnoserna. Det man kan göra då är att lista symptomen. Troligen kommer diagnostiken förändras t.ex psykoser kan troligen identifieras med magnetröntgen. Sådana här studier tar tid kanske 10 år. Sedan behandlingen tar också tid att förbättra och bevisa.

Sedan sjukdomar förändras med tiden och många blir friskare med åren. Så det är inte säkert att dieten gjort henne friskare. Det hon kunde gjort var att begära remiss till universitetssjukhusen om vården inte gav bra resultat.
Har hon kommit fram till att hennes depression berodde på tarmen?