För mig är ilska förknippad med aggression, d.v.s utåtagerande. Det kan vara konstruktivt uppbyggande, om man kan prata med motparten efteråt om vad som egentligen hände. För resonemang är alltid att föredra framför bråk.
Har alltid föredragit diplomati före knytnävarnas policy.
Det kan inte vara klimakteriebesvär dvs hormonella svängningar som gör dig ilsken? Ilska kan väl annars behandlas med KBT. Även antipsykotika kan ha effekt mot aggressivitet. Ilska är egentligen endast negativ för en om den leder till negativa konsekvenser. Ilska kan i vissa situationer vara positiv.
Kan det vara att du fortfarande bor hos dina släktingar??
Jag vet att det kan vara irriterande.....
Även om det kan vara påfrestande att bo ensam, så föredrar jag det...
Att anstränga sig fysiskt är ett bra sätt att motverka ilska, ångest och ledsenhet. Ut och spring, cykla eller kör lite med hantlar hemma. Det är bara dunder!
Jag är inte så säker på att detta gäller Saara. Oavsett vilket så tror jag att motion är väldigt bra. Om man har fysiska hinder för detta så tror jag att nåt kreativt kan va bra, tex att måla eller skriva dikter.
