Om man är nöjd med att vara med sig själv och inte tycker att man måste umgås med andra människor, så kan det väl inte vara något fel med det, eller?
Jo, i vårt samhälle är det absolut något fel med det!
Att inte vara en "gruppmänniska", inte trivas med att sitta och prata kring fikabordet på jobbet och inte med en gång gå ut för att träffa andra människor, detta betraktas som något fel. Men varför är det det?
Först och främst så söker man ett arbete, så vill de, arbetsgivaren och den som anställer, ha reda på hur man fungerar bland andra människor och hur man fungerar socialt.
Att man drar sig undan eller håller sig för sig själv är inte populärt.
Det är med andra ord en diagnos som man själv kan känna sig ganska nöjd med, men som förorsaker många problem ute i samhället. I samhället blir mqan straffad därför att man inte är social.
Man blir också straffad när man inte är tillräckligt "empatisk" och ärligt och uppriktigt bryr sig om sina medmänniskor. Fastän det är många andra människor som beter sig hur som helst och som ändå inte blir straffade.
