I vilket stadie är ni?

Nu för tden är jag mer inaktiv än tidigare.Omgivningen tycker att jag verkar må bättre .Det sas på ett möte för några dagar sen.Men egentligen mår jag inte så bra.Fasst jag har kanske lärt mig att tackla situationer bättre.
Har haft väldigt svårt de senaste månaderna att ta mig till den träfflokal jag brukar åka till.Tycker det är jobbigt bland folk.Jobbigt med alla intryck.även fasst jag är bland folk jag känner.Har också haft en hel del problem med röster,och även med humöret.Har även varit fysiskt dålig.vilket inte gjort saken bättre.Har som tur är Boendestöd flera gånger om dan.Även Nattpatrull.Har fått beviljat Gruppboende.Får se när det blir.Har flera bekanta men har bara orkat ha sporadisk telefon kontakt med dem.Det är dock messt jag som ringer .Tror de börjar tröttna.En bekant sa tillochmed när jag berättade om att jag upplevt mig bli felaktigt bemött i vården,Du har ju haft vaneföreställningar förr.Jag frågade om hon trodde att jag hade det .Hon sa man vet ju alldrig.

Jag har ingen koncentrationssvårighet men får ångest ibland, annars är jag rätt så pigg och glad. Det känns skönt att leva.

Jag vet inte i vad för stadie jag är riktigt. Undrar också varför jag skriver här, men antar att det beror på att jag har liknande problem som att höra röster. Ibland kan jag dock tro de är verkliga. Resten kanske helt enkelt är analyserande rationalitet. Problem som är nu är lathet samt rastlöshet. Hur det nu går ihop.

Jag är i förnekelse-stadiet, men lustigt nog är jag väl medveten om det.
Jag vet att jag säkert fått diagnosen schizofreni på goda grunder, men jag tror inte att jag har schizofreni. Så det så.

Ytterligare en månad har gått sen jag skrev sist i den här tråden och nu är koncentrationssvårigheterna helt borta och det känns skönt! För mig går det fortare än jag tror att bli bättre. Det är två steg framåt och ett tillbaka hela tiden , men det går åt rätt håll!
Jag tror jag skall titta till den här tråden emellanåt för att få en bild av hur det ligger till.

Det måste kännas skönt att det blir bättre för dig. När du känner dig så väldigt bra har du börjat planera rehabilitering för arbete och liknande?