Inte så sjuk som du tror...
Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom:
Inlagd: | 6,4 dagar |
Läkarbesök: | 1,4 |
Sköterskebesök: | 18,6 |
Kuratorbesök: | 1,2 |
Annan personal: | 6,3 |
199 personer i Sverige år 2007. Från IHE.
50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.
Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.
Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Schizofreni startar med inflammation i hjärnan?
- Kategori: Nya rön
Hjärnans immunsystem är överaktivt hos de som har risk att få schizofreni samt i början av sjukdomen visar en ny studie.
Fynden stödjer att inflammation är en viktig del i utvecklingen av sjukdomen och tyder på att antiinflammatoriska läkemedel kan ha effekt.
Inflammatoriska ämnena cytokiner och mikroglia celler (hjärnans immunceller) verkar vara förhöjda i hjärnan vid schizofreni.
I denna studie upptäcktes att fler aktiva mikroglia celler fanns vid schizofreni och hos de med risk att få schizofreni och ju mer schizofrenisymptom desto fler aktiva mikroglia celler. Den person som hade högst mikroglia aktivitet fick kort tid senare schizofreni.
Mikroglia cellerna kan angripa kontakterna mellan synapserna (pruning), vilket kan utlösa schizofreni.
Forskarna planerar en studie för behandling med läkemedel mot aktivering av mikroglia celler för att se om symptomen minskar.
Läs mer i The Guardian.
Antipsykotika kan ge akuta svåra diabetesreaktioner
- Kategori: Biverkningar
Antipsykotika ökar risken för att insjukna i typ 2-diabetes.
Det är känt att man även kan insjukna relativt hastigt i en akut komplikation, t.ex hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom, som har en mycket allvarlig prognos där 30 - 60 % dör. De som drabbas är oftast 60 - 75 år gamla.
Vid hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom är blodsockret extremt högt med törst, feber och kissa oftare.
Läkemedelsverket framhåller vikten av en adekvat uppföljning vid behandling med antipsykotika.
Läs mer hos Läkemedelsverket.
Talet kan avslöja om risk för psykos finns?
- Kategori: Diagnostik
Ett automatiskt talanalysprogram kunde identifiera, vilka individer med hög risk för psykos, som verkligen fick psykos senare.
Normalt får 20 % av de med hög risk för psykos en psykos senare och att kunna identifiera vilka som får psykos har varit svårt tidigare. Det är viktigt att upptäcka de som får psykos för att kunna uppskjuta, lindra och förhindra psykos och schizofreni.
Talet är ett sätt att studera tankar och känslor hos en individ. Undersökningen skedde genom att personerna fick berätta i en intervju om sina erfarenheter. Intervjuerna skrevs ner och analyserades i en dator efter talmönster, som inkluderade betydelse och struktur.
Analysen kunde visa om man höll sig till ämnet och fraslängd och determinant ord, som var kopplat till fraserna. Talet som avslöjade psykos var brott i betydelsen från en mening till en annan och kortare enklare fraser.
Metoden gav 100 % träffsäkerhet, men antalet testade som fick psykos var bara 5 personer. Resultaten tyder på att metoden kan upptäcka tankestörningar och psykos redan några år innan den utbryter. Större studier krävs dock för att bevisa att metoden fungerar, men den öppnar upp för nya möjligheter för diagnos och mäta behandlingseffekt.
Läs mer hos MedicalXpress.
Det här är en lovande pilotstudie, värd att pröva i större skala, tycker Lena Flyckt. Men mer för att följa sjukdomens förlopp, än för att ställa diagnos.
– Jag tror man får se det som att det här är hjälpmedel för att följa förlopp. Om man till exempel kan se att behandling förbättrar talet, mätt med den här metoden, är det mycket värt.
Läs mer hos Sveriges Radio.
Schizofrenisymptom kunde kopplas till hjärnförändringar
- Kategori: Nya rön
Professor C Robert Cloninger
Med en avancerad form av magnetröntgen har forskare i USA lyckats koppla vissa symptom vid schizofreni till speciella hjärnstrukturer.
Via förändringar hjärnans utseende kunde uppdelning ske i tydliga undergrupper av schizofreni med olika symptom. Det ger ett nytt tänkande om sjukdomen, eftersom personer med schizofreni har inte samma problem och nu kan man förstå varför.
Förändringar hittades i corpus callosum, som binder ihop vänstra och högra hjärnhalvorna.
En förändring i corpus callosum gav bisarrt och disorganiserat beteende, en annan stört tänkande och tal samt avsaknad av känslor och en tredje vanföreställningar och hallucinationer.
Förra året visade dessa forskare att genetiskt kunde schizofreni delas in i 8 olika sjukdomar med olika symptom. Denna studie stödjer också att schizofreni inte är en enda sjukdom utan flera.
Genom att dela upp schizofrenin i olika grupper skapas möjlighet för en bättre och mer individualiserad behandling.
Läs mer hos Washington University in St Louis.
Delaktighet grunden för en lyckad behandling av psykossjukdomar
- Kategori: Läkemedel
Att välja rätt behandling till patienter med schizofreni och andra psykossjukdomar kan vara svårt.
Antipsykotisk läkemedelsbehandling bör kombineras med psykosociala insatser.
Viktigt är också att patienten görs delaktig i val av behandling.
Läs mer i Läkartidningen.
Nya rön om schizofreni kan ge ny diagnostik och behandling
- Kategori: Nya rön
Tack vare ett intensivt internationellt samarbete kan frågetecknen kring schizofreni börja rätas ut.
Dagens heta hypoteser kretsar kring bland annat det hundratal genvarianter som kan kopplas till sjukdomen samt immunsystemets roll.
Inflammatoriska och autoimmuna processer blir allt viktigare och kan öppna dörren för nya terapier inom de närmaste åren.
De nya fynden beräknas leda till klinisk användning av tester med biomarkörer inom 5–10 år.
Läs mer i Läkartidningen. Läs denna artikel för den är mycket bra och aktuell.
Schizofreni förr och nu – synen på långtidsprognos har varierat
- Kategori: Nya rön
Sedan sjukdomen schizofreni först definierades för cirka 100 år sedan har åsikterna kring prognosen för tillfrisknande varierat.
Forskningen under 2000-talet talar dock för en dålig långtidsprognos.
Läs mer i Läkartidningen.
Psykossjukdomar – myt och verklighet
- Kategori: Vården
Människor med psykossjukdomar är omgärdade av fördomar och missuppfattningar.
Förutom det lidande som själva sjukdomen orsakar drabbas denna grupp ofta av utanförskap och svårigheter att få arbete och rätt vård.
Läs mer i Läkartidningen.
Utredning och uppföljning kräver teamwork
- Kategori: Vården
Vård- och stödsamordning av ett team med flera olika typer av vårdpersonal är en grundläggande för kontakten med personer med psykossjukdom.
En bra och sammanhållen behandling är viktig, inte minst för att förhindra självmord och våld mot andra.
Läs mer i Läkartidningen.
Felaktiga tankar signalerar schizofreni
- Kategori: Diagnostik
Ologiska tankar är det bästa tidiga tecknet på schizofreni enligt en ny studie.
Störningar i sinnesintrycken, som hallucinationer kan inte alls förutse schizofreni lika säkert.
296 personer med hög risk för psykos studerades i 2 år och misstänksamhet och ovanligt tankeinnehåll gav störst risk för att få schizofreni men koncentrationssvårigheter, svårt att samtala och dåligt abstrakt tänkande ökade risken ytterligare.
Sådan här kunskap är viktig för att spåra de som kan få schizofreni.
Läs mer hos UNCHealthcare.
Sida 357 av 440