I femton kapitel går Oliver Sacks igenom lika många grunder för att hallucinera.

Vi möter personer med synnedsättningar, vars hjärnor inte klarar av bristen på synintryck och därför ”hittar på” märkliga bilder.

På samma sätt börjar vår hjärna uppfinna upplevelser åt oss om vår omvärld är alltför fattig på intryck.

Hallucinationer kan bero på trauman, trötthet, stress eller droger. De är vanligt förekommande vid en mängd sjukdomar.

Läs mer i Svenska Dagbladet.

Verningstecken

Förändringar i språket för att uttrycka sig kan vara ett varningstecken för schizofreni, men förändringar i uppmärksamhet och minne är typiska första tecken.

Sådana saker kan försämra arbetsförmåga samt förmåga till sociala kontakter säger Professor Peter Falkai.

Oftast upptäcks dessa symptom av omgivningen först vid akut psykos. Symptomen utvecklas under lång tid och förändrad verklighetsuppfattning är ett annat varningstecken. Ljud och färger kan vara starkare eller förändrade.

Vissa kan ständigt se sig som mål för andras gester, agerande eller kommentarer, vilket kan vara ett förebud för hallucinationer och vanföreställningar.

Tidig upptäckt och behandling är viktig för att göra sjukdomen mindre allvarlig.

Läs mer hos SBS.com.

superman

En studie har undersökt vad som främst påverkar funktionsförmågan vid schizofreni och det var neurokognition och inte positiva symptom, disorganiserade symptom, bristande motivation eller bristande uppmuntran.

Neurokognitionen styrdes av brister i engagemang i vård, funktionellkapacitet, socialkognition och motståndskraft mot självstigmatisering.

Forskarna säger att det är viktigt att minska självstigmatiseringen för att öka funktionsförmågan och effekter av andra behandlingar.

Efter neurokognition hade disorganiserade symptom, motivation, funktionellkapacitet, vårdengagemang, socialkognition, positiva symptom, uppmuntran , motståndskraft och självstigmatisering störst betydelse i fallande ordning,

Forskarna anser att ökad forskning på motivation för att kunna förbättra den är viktigt för att få ett meningsfyllt liv.

Läs mer hos medwireNews.

En studie på 5000 tvillingpar med schizofreni, som var 16 år i England fann att psykotiska symptom, som paranoia, hallucinationer och grandiositet var mer kopplad till miljöfaktorer än vad man trott tidigare.

Ärftligheten för paranoia var 50 %, grandiositet 44 %, men röster bara 15 % för män och 32 % hos kvinnor.

Siffrorna betyder dock t.ex att 50 % av skillnaderna i paranoia hos dessa 10000 individer kan ha genetiska orsaker och inte att det är 50 % hos alla.

Studien visar dock att miljön är ofta är viktigare för psykotiska symptom än generna.

Eftersom schizofreni anses vara en genetisk sjukdom och dessa symptom verkar dominerande icke-genetiska kan i frågasättas om dessa symptom verkligen skall kopplas ihop med schizofreni.

Gemensamma nämnaren för studier på schizofreni är socialdysfunktion och kanske har ärftlighetsstudier, snarare fångat upp detta än de psykotiska symptomen.

Läs mer hos The Guardian.

osteoporos

En metaanalys har gjorts på studier på benskörhet vid schizofreni, som tros orsakas av rökning, motionsbrist, alkohol, vitamin-D-brist samt prolaktinhöjning av antipsykotika.

Studien visade att 52 % hade låg benmassa, vilket är dubbelt mot normalt. Detta påverkades av högre ålder, högre BMI och kvinnor som passerat klimakteriet. De som hade eget boende hade halva risken jämfört med de som inte hade det.

13 % hade osteoporos och det var 3 gånger högre än för normalpersoner. Ålder verkade viktigast, men prolaktinhöjning av antipsykotika verkade inte påverka negativt.

Att mäta bentäthet, motion, rökstopp, vitaminD-tillskott och utbildning kan minska risken att få benskörhet.

Läs mer hos The Mental Elf.

rökning

Rökning är vanligare vid schizofreni och forskningen tyder på att det kan vara en form av självmedicinering av kognitiva och negativa symptom, som kan vara besvärande och handikappande.

En ny studie fann att nikotin-receptorerna i hjärnan var lägre vid schizofreni än normalt.

Rökning är känd för att öka nikotinreceptorerna och gjorde det också, men inte lika kraftigt vid schizofreni, som hos normalpersoner.

I schizofrenigruppen så innebar ökning av nikotinreceptorer mindre tillbakadragenhet, mer känslor och motivation samt bättre kognitiv förmåga.

Värre negativa symptom och sämre exekutiv förmåga fanns hos de med schizofreni med mindre nikotin-receptorer.

Det tyder på att läkemedel som verkar på nikotin-receptorer kan bli läkemedel mot negativa och kognitiva symptom vid schizofreni.

Läs mer hos MedicalXpress.